Svenska Spanienfrivilligas Vänner

Varje år anordnas manifestationer på 1 maj i Stockholm och Göteborg då hela arbetarrörelsen gemensamt hyllar de 600 svenskar som reste ner till Spanien för att bekämpa Francos fascister under spanska inbördeskriget 1936-1939. Av de dessa antifascister från den svenska arbetarrörelsen som reste ner stupade 170 personer tillsammans med det spanska folket i kampen mot fascismen.

1 maj-manifestationerna kommer att ha en annan prägel i år. Vi bidrar till att minska smittspridningen genom att hålla manifestationerna digitalt. LO-distriktet i Stockholm kommer alltså inte att ordna någon fysisk samling vid La Mano-monumentet. Däremot kommer hela manifestationen, med samma program som tidigare år, att sändas live på Facebook 1 maj kl 09.30-10.30. Därefter kommer sändningen att finnas tillgängligt på LO-distriktets hemsida.

I Göteborg kommer ingen fysisk samling att ske på Masthuggstorget för att minnas de spanienfrivilliga. Istället kommer Svenska Spanienfrivilligas vänner att publicera en film på hemsidan och Facebook-sidan på 1 maj kl 11.00.

15 augusti invigde Arbetarnas kulturhistoriska sällskap en minnesskylt över Svenska Hjälpkommittén för Spanien på Västmannagatan 1 i Stockholm, strax ovanför Norra Bantorget. Under hela det spanska inbördeskrigets förlopp bedrevs ett omfattande svenskt solidaritetsarbete till stöd den spanska republiken och det spanska folkets kamp mot fascismen. 600 svenskar reste ner för att strida som frivilliga i den väpnade kampen och 170 av dessa stupade. Ett antal frivilliga reste efter att Sveriges riksdags antagit en lag som förbjöd svenskar att delta för någon sida i kriget. Det humanitära hjälparbetet bedrevs däremot helt öppet och växte till en folkrörelse med 431 lokala kommittéer. Den svenska fackföreningsrörelsen hade en särskilt viktig roll i arbetet. Under invigningen talade Per-Olof Sjöö, förbundsordförande i GS-facket, som äger huset på Västmannagatan 1:

– Här var högkvarteret för insamling av mat, förnödenheter, ambulanser, fältsjukhus, man inrättade barnhem, man byggde upp ett faddersystem till stöd för spanska folket. Och sist men inte minst bedrevs det ett intensivt opinionsarbete i Sverige för fred, frihet och demokrati i Spanien.

– Det är intressant att ägna en tanke åt vad som skulle ha hänt om hela Europa samlat hade bestämt sig för att vi ska stoppa fascisterna i Spanien. Jag är inte säker på att Europas historia från andra världskriget och framåt hade blivit så blodig som den faktiskt blev, sa Per-Olof Sjöö.

Många trotsade det tråkiga vädret på 1 maj för att hedra minnet av de spanienfrivilliga i Stockholm och Göteborg. Lyckade gemensamma manifestationer för arbetarrörelsen ordnades på Masthuggstorget (i Svenska Spanienfrivilligas vänenrs regi) och vid La Mano-monumentet (i LO-distriktet Storstockholms regi) där tal varvades med musik och sång.

Foto: Kjersti Bosdotter (Stockholm) och Daniel Bernmar (Göteborg).

Den amerikanske regissören David Simon, skapare av succéserien The Wire, har meddelat nättidningen Variety.com att han planerar att spela in en ny mini-serie om Abraham Lincoln-bataljonen och Washington-bataljonen. Serien ”The Dry Run” kommer att skildra de amerikanska frivilliga i spanska inbördeskriget från ankomst och fram till avfärden hem samt republikens nederlag 1939. 3000 amerikaner valde att strida som frivilliga för den spanska republiken efter att general Francos fascister hade försökt utföra en militärkupp mot den valda regeringen i juni 1936. De frivilliga kom från olika etniska, sociala och politiska bakgrunder men var alla formade av de radikala stämningarna i 1930-talets USA. Många kvinnor tjänstgjorde som sjuksköterskor vid fronten.

Ett betydande antal av de frivilliga var afro-amerikaner och judar som ofta såg en särskild vikt av att stoppa fascismens internationella framväxt i tid. Det spanska inbördeskriget var, som David Simon påpekar, ”en torrgång inför den malström som skulle komma”. En av de afro-amerikanska frivilliga, Canute Frankson, skrev hem från fronten:
”Vi är inte längre en isolerad minoritetsgrupp som hopplöst slåss mot en ofantlig jätte. Vi har anslutit oss till och blivit en aktiv del av en stark progressiv kraft, på vars skuldror vilar ansvaret att rädda den mänskliga civilisationen från den planerade förstörelsen av en liten degenererad grupp som har blivit vansinnig i sitt begär efter makt. Om vi krossar fascismen här, då kommer vi rädda vårt folk i Amerika och i andra delar av världen, från de grymma förföljelserna, massfängslandena och slaktandet som det judiska folket har utsatts för och lider av under Hitlers fascistiska hälar.” Den afro-amerikanske kommunisten Oliver Law blev också den första afro-amerikanen att föra befäl över vita amerikaner.

Trots att Franco fick betydande militärt stöd från Tyskland och Italien valde västdemokratierna att lämna Spanien åt sitt öde. Historikern och författaren Anthony Beevor uppger i boken ”Spanska inbördeskriget” att en representant för det spanska utrikesdepartementet 1945 deklarerade att ”utan amerikansk bensin och amerikanska krediter skulle vi aldrig ha vunnit inbördeskriget”. David Simon kommenterar för Variety.com: ”När den spanska republiken var hotad valde kapitalismen tyranniet. Så de bättre människorna som inte kunde foga sig i det valet kom till Spanien för att kämpa. Idag ställs vi inför samma val på nytt.”

Trots att Abraham Lincoln-bataljonens medlemmar bekämpade fascismen långt före attacken mot Pearl Harbor 1941, då axelmakterna angrep amerikanskt territorium, kom de att betraktas med misstänksamhet av myndigheterna. På rekommendation av FBI-chefen J Edgar Hoover hindrades spanienfrivilliga, med gedigen stridserfarenhet, från att bli befäl. Efter kriget utsattes många frivilliga, till följd av sina vänstersympatier, för förföljelser och begreppet ”premature antifascists” användes under senator Joseph McCarthys förhör under 1950-talet.

Många städer, fackliga organisationer och sociala rörelser har dock valt att uppmärksamma Abraham Lincoln-bataljonens insatser och uppfört minnesmonument över spanienfrivilliga som stupat i Spanien. När den siste levande amerikanske spanienfrivillige, kommunisten och medborgarrättskämpen Del Berg, dog i en ålder av 101 år uppmärksammades detta mycket oväntat av den republikanske senatorn och tidigare presidentkandidaten John McCain som skrev ett känslosamt minnesord i New York Times (”Salute to a communist”):

Stiftelsen Abraham Lincoln Brigade Archive (ALBA) har ett omfattande material om de amerikanska frivilliga och bedriver ett omfattande forsknings- och utbildningsarbete för att upplysa om deras insatser och tiden de verkade i.