Svenska Spanienfrivilligas Vänner

De nya ”medborgarskyddslagarna” som trädde i kraft i Spanien 1 juli har kritiserats häftigt av politiska partier, fackföreningar, människorättsorganisationer och jurister i Spanien. Medborgarskyddslagarna, som har kallats för ”munkavlelagen”, anses inskränka demonstrations – och yttrandefriheten och urholka rättsäkerheten i Spanien. Även i svenska tidningar har debattörer och ledarskribenter reagerat mot de nya lagarna.

(Foto: Adolfo Lujan /Flickr)
Fortsätt läsa →

Fortsätt läsa →

I Stockholm hedrades de frivilliga svenskar som kämpade mot Franco-fascismen under spanska inbördeskriget genom en manifestation vid La Mano-monumentet på Katarinavägen (Södermalm) med musik, sång och tal. LO-distriktet i Stockholm stod för arrangemanget.

Foto: Erik Nordblad

I Göteborg hedrades de frivilliga på Masthuggstorget med tal och musik. Särskilt inbjuden talare var i år Astrid Menasanch Tobieson, regissör och dramatiker verksam i Göteborg och Madrid. Astrid har i olika forum uppmärksammat ”medborgarskyddslagen”, den spanska högerregeringens inskränkningar av demonstrationsfriheten och andra demokratiska fri- och rättigheter. Hon tog initiativ till det breda upprop som publicerades Svenska Dagbladet i maj 2014 och fick internationell uppmärksamhet.
Talet finns att läsa på Feministiskt perspektiv:
”Om vi kan se långt i vår vision av världen, så är det för att vi står på giganters axlar. Om vi kan samlas för solidariteten så är det för att den funnits, finns och kommer att finnas.” Det finns även översatt till spanska. Svenska Spanienfrivilligas vänner stod för arrangemanget.

Foton: Adriana Aires

Ytterligare fler foton finns på Jöran Fagerlunds blogg

Stockholm: Till minne av de frivilliga som kämpade mot fascismen under Spanska inbördeskriget samlas vi kl 09.30 vid La Mano-monumentet på Katarinavägen, Södermalm. Programmet för mötet beräknas ta ca 1 timme. Det blir musik av Vänsterns blåsorkester och sång av kören Extra salt. Talar gör representanter från LO-distriktet Stockholm, Stockholms arbetarkommun, Ung Vänster, Stockholms LS, SSU och SKP. Arrangör är LO-distriktet Stockholm.

Göteborg: Samling på Masthuggstorget kl 11 till minne av de svenska spanienfrivilliga. Huvudtal från SEKO Sjöfolk och apelltal från arbetarrörelsens ungdomsförbund. Särskilt inbjuden talare är i år Astrid Menasanch Tobieson, regissör och dramatiker verksam i Göteborg och Madrid. Astrid har i olika forum uppmärksammat ”medborgarskyddslagen”, den spanska högerregeringens inskränkningar av demonstrationsfriheten och andra demokratiska fri- och rättigheter. Hon tog initiativ till det breda upprop som publicerades i maj 2014 och fick internationell uppmärksamhet. Musik och försäljning av böcker och flaggor i den spanska republikens färger.
Arrangör: Svenska Spanienfrivilligas vänner

Söndag 22 mars höll föreningen årsmöte på Kvinnofolkhögskolan. Ett 20-tal personer deltog och efter avslutade årsmötesförhandlingar höll dokumentärfilmarna Martin Jönsson och Pontus Hjorthén öppet föredrag. De visade filmklipp från de svenska spanienfrivilligas återvändande till Spanien 1996 och berättade sedan om stämningar i dagens Spanien. De behandlade även regionalvalet i Andalusien, som hölls samma dag, där det nybildade vänsterpartiet Podemos skördade framgångar. Podemos har bland annat profilerat sig genom löften om att den s.k. anhörigrörelsen i Spanien, där barn och barnbarn till avrättade republikaner samlas för att gräva upp sina släktingar i de massgravar som finns runtom i Spanien, skall ges starkare inflytande.

Socialistiskt forum samlar varje år fler än 3000 deltagare som deltar i seminarier, debatter, poesiuppläsningar och filmvisningar på ABF-huset i Stockholm. Svenska Spanienfrivilligas vänner deltog i år med bokbord där vi sålde pins, böcker, skrifter och flaggor i den spanska republikens färger. Vi delade även ut flygblad om vår förenings verksamhet till förbipasserande.

Mot bakgrund av det lagförslag om förbud mot stridande som frivillig i annat land som justitieminister Morgan Johansson har aviserat, skriver föreningens ordförande Patrik Helgeson i Dagens Arena om historiska erfarenhet av krigsreseförbud och de politiska grunderna för besluten.

Kerstin Gustafsson-Figueroa berättar om sin bok ”Farsan, Spanien, kriget och jag” 22 oktober kl 18 på Mötesplats Tureborg i Uddevalla (Hagarnevägen 42) och 23 oktober kl 18 på Syndikalistiskt forum i Göteborg (Övre husargatan 27)

Kerstin Gustafsson Figueroas pappa var en av tiotusentals som reste till Spanien för att kämpa för demokrati. Efter sin pappas död hittade Kerstin Gustafsson Figueroa ett kuvert där hela hans liv finns med. Bilder, anteckningsböcker, brev och viktiga papper. Hon använder dessa för att resa i pappans spår. Boken är en personlig berättelse om det spanska inbördeskriget och en dotters relation till sin pappa.

Det spanska inbördeskriget och de svenska frivilliga som reste ner för att bekämpa Spaniens fascister har på senare tid uppmärksammats i den politiska debatten. Mot bakgrund av att svenskar idag strider som frivilliga för politiska ändamål i Somalia, Syrien och Ukraina ställs återigen frågan om hur Sverige skall förhålla sig till detta. Det är naturligt att ett intresse väcks för vad som förmår människor i Sverige, framför allt unga, att överge den relativt trygga tillvaron hemma för att strida med risk för eget liv till stöd för en politisk sammanslutning. Varje krigssituation behöver bedömas för sig men vi har hjälpt journalister att hitta information om de spanienfrivilliga för denna typ av reportage, ett exempel är radioreportaget ”Att strida i annat land”.

Vår förening har dock inte grundats för att uppmärksamma frivilliga i krig i största allmänhet, utan för att uppmärksamma den rättfärdiga kamp som fördes mot Francos fascister i Spanien 1936-1939 efter att dessa försökt störta den valda regeringen. I Sverige uttrycktes stödet för det spanska folkets sak både i opinionsbildning och insamling till humanitärt stöd för Francos offer samt att 600 svenskar reste ner som stridande. 170 av dessa stupade i Spanien. Detta var en viktig insats för att i tid bjuda motstånd mot den framväxande fascismen och ge stöd till ett folk som drabbades av den, redan tre år före andra världskrigets utbrott. Efter terrorbombningar och systematiska utrensningar i alla de områden som Franco erövrat blev fascismens praktik uppenbar. 200 000 spanjorer föll offer för Francos terror under och efter inbördeskriget och ännu fler tvingades fly.
Fortsätt läsa →

På flera håll i Spanien har anhöriga till avrättade republikaner, som föll offer för Francos terror under inbördeskriget 1936-1939, fört en enveten kamp för rätten att gräva upp sina släktingar i de massgravar där de idag ligger oidentifierade. På så sätt har man kunnat identifiera Francos offer och ge dem en värdig gravplats. På många håll har man blivit motarbetad på juridisk och politisk väg. Ett genomgående problem har dock varit att man inte har givits resurser och kompetens för att kunna organisera omfattande utgrävningar.

Den brittiske arkeologen Salvatore Garfi håller nu på att organisera ett internationellt utgrävningslag som skall besöka staden Belchite i september för att göra ingående studier av området. Belchite är beläget i nordöstra Spanien och hade en central roll under det spanska inbördeskriget då omfattande strider utkämpades där. Utgrävningslagen kommer att bestå av både spanska arkeologer och utländska frivilliga. Ett 30-tal personer har redan anmält sig.
”Vi kommer få möjlighet att jämföra våra upptäckter med de nedtecknade vittnesmålen från striderna så att vi kan undersöka om dessa utsagor är sanna. Till exempel kan vi ha nedskrivna vittnesmål av strider i vissa områden där vi inte har några arkeologiska avtryck, medan arkeologin kan indikera om stridigheter i andra okända områden eller stadsdelar”, säger Galfi till BBC. 

Galfi, som själv bor i Wales, understryker att detta är ett viktigt projekt även för britter då brittiska, kanadensiska och amerikanska frivilliga för den spanska republiken gjorde viktiga insatser under striderna i Belchite.