Spanien 1936. General Francisco Franco försöker genomföra en fascistisk militärkupp mot den folkvalda spanska regeringen. Med stöd från Mussolinis Italien och Hitlers Nazi-Tyskland attackeras den unga republiken. Men det spanska folket tar upp kampen och inbördeskrig bryter ut i landet. Medan frivilliga strömmar till från hela världen för att hejda fascismen, sviker västvärldens demokratier och det internationella kapitalet Spanien. Från Sverige åker omkring 600 frivilliga för att försvara den spanska demokratin. Cirka 170 av dem stupar på spansk jord. Efter tre års kamp dukar den spanska republiken under. Som många befarat inleds kort därefter det andra världskriget. För det spanska folket följer 40 år av brutal diktatur.
Svenska Spanienfrivilligas Vänner är en ideell, religiöst och partipolitiskt obunden förening som vill ”bevara minnet av de spanienfrivilliga och deras insatser för demokratin”.
Det är viktigt att de spanienfrivilliga uppmärksammas med ett monument som har tydlig anknytning till de spanienfrivilliga och deras kamp för demokrati och mot fascism. Torsten Renqvists monument som står på Masthuggstorget idag är ett viktigt konstverk i sin egen rätt men saknar ursprunglig koppling till spanska inbördeskriget, internationell solidaritet och kampen mot fascismen.
Därför har vi lämnat in en motion till Charles Felix Lindbergs donationsfond om ett nytt monument i Göteborg till minne av de spanienfrivilliga. Politiker i Göteborgs kommunfullmäktige har ställt sig bakom motionen.
Föreningen föreslår att fonden köper in Liss Erikssons La Mano-skulptur i brons och installerar den på Masthuggstorget till minne av de spanienfrivilliga. Skulpturen i full skala, huggen i granit, invigdes i juni 1977 på Katarinavägen i Stockholm. Sällskapet Liss Erikssons vänförening och Liss Erikssons arvingar vill sälja en La Mano-skulptur i brons för detta ändamål.
Under 1930-talet växte en omfattande solidaritetsrörelse fram i Sverige till stöd för det spanska folkets kamp mot Franco-fascismen och för Spaniens demokrati. Rörelsen samlade kvinnor och män från olika samhällsskikt och politiska läger för ett gemensamt mål. Runtom i Göteborg gick människor med insamlingsbössor i bostadskvarteren och från kajen avlöpte fartyg som fraktade insamlade förnödenheter till Spaniens folk. Fackklubbar i Göteborg ”adopterade” spanska flyktingbarn och sörjde för deras välfärd i barnhem som solidaritetsrörelsen upprättade i Spanien och Frankrike. Revyartisten Karl Gerhard anordnade stödgalor på Cirkus i Lorensberg. Med gemensamma svenska och norska ansträngningar kunde ett fältsjukhus finansieras och upprättas i Alcoy i Spanien, med svensk och norsk vårdpersonal.
Det tydligaste uttrycket för den svenska solidariteten med Spanien stod de spanienfrivilliga för. 600 svenskar, varav många kom från Göteborg, gav sig av till Spanien för att delta i väpnade strider mot fascisterna under det spanska inbördeskriget. 170 av dessa stupade.
Sedan 30 år tillbaka finns ett diskret monument i Göteborg, ”Sentida kors” av Torsten Renqvist (1924–2007), med inskriptionen ”Till minne av de spanienfrivilliga 1936-1939”. Monumentet stod från början på Esperantoplatsen men står sedan millennieskiftet på Masthuggstorget. Sedan 1999 finns ”Sentida kors” även på Kungsholmen i Stockholm. I Beate Sydhoffs bok ”Torsten Renqvist: konstnären, jorden och tiden” (s 143-144) från 1984 kan man läsa följande om monumentet från 1978/1979:
“Torsten Renqvist har också gjort ett Sentida kors av en upp- och nedvänd rotvälta, som fortfarande står kvar på hans tomt. Det blev ett kors som också var en vägvisare, ett fäste för skyltar vid en korsväg, för vägar som leder till okända mål”.
Detta står i bjärt kontrast mot när Liss Eriksson utformade monumentet ”La Mano”, i dialog med de spanienfrivilliga, som invigdes 1977 i Stockholm. Vi föreslår därför i motionen att Sentida kors flyttas till annan plats när La Mano installeras, eller att monumentet står kvar på Masthuggstorget men utan inskriptionen ”Till minne av de spanienfrivilliga 1936–1939”.
Politiker från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har signerat motionen. Även Spaniens ambassadör i Sverige, Cristina Latorre Sancho, har ställt sig bakom förslaget om att installera La Mano-skulpturen i brons på Masthuggstorget.
Solidariteten med det spanska folkets kamp mot fascismen präglade gatubilden i Sverige på 1930-talet. De spanienfrivilligas insatser och uppoffringar är en viktig del av Göteborgs historia.
Fotografen och författaren Kerstin Ekström har intervjuat ett stort antal överlevare från spanska inbördeskriget och den 36 år långa Franco-diktaturen. Du kan läsa om dessa i boken Överlevarna (Carlsson bokförlag). Under perioden 3-10 september visades fotoutställningen ”Överlevarna från spanska inbördeskriget” på Poeten på hörnet i Malmö. Därefter visades den under resten av september för eleverna på Kvarnby folkhögskola.
1936, för 86 år sedan, slog det spanska folket tillbaka general Francos fascistiska kuppförsök. Det spanska inbördeskriget, som kom att pågå fram till Francos seger 1939, betraktades av arbetarrörelsens organisationer som en internationell angelägenhet. Från världens alla hörn strömmade fler än 35 000 frivilliga till Spanien får att stoppa fascismens framfart i Europa. 600 svenskar reste ner till Spanien för att strida mot Francos fascister, varav 170 personer stupade. På 1 maj hedrades de spanienfrivilliga svenskarna traditionsenligt med gemensamma manifestationer för arbetarrörelsen i Göteborg och Stockholm.
I Göteborg anordnade föreningen Svenska Spanienfrivilligas Vänner manifestation kl 11 på Masthuggstorget i samarbete med ABF Göteborg. Visartisten Matilda Magnusson spelade musik. Palabra förlag och Ove Allanssonsällskapet sålde böcker. Foton av Daniel Bernmar.
Även i Stockholm hedrades de spanienfrivilliga traditionsenligt vid minnesmonumentet La Mano på Katarinavägen, med start kl 09.30. Tal hölls från företrädare för arbetarrörelsens fackliga och politiska organisationer. Vänsterns blåsorkester spelade musik och kören Extra salt sjöng sånger.
Tack till alla som kom! Vi ses på nytt nästa år, samma tid och plats (Masthuggstorget kl 11 i Göteborg, La Mano-monumentet kl 09.30 i Stockholm).
Efter många och långa turer har Lagen om det demokratiska minnet klubbats igenom i det spanska parlamentets båda kammare.
Bland de åtgärder som nu skall genomföras kan nämnas:
Organisationer som hyllar Franco-diktaturen, bland dem Fransisco Franco-stiftelsen, förbjuds.
Den spanska Amnestilagen från 1977 kan inte stå över internationell rätt när det kommer till ”krigsbrott, brott mot mänskligheten, folkmord och tortyr”. Därför inrättas ett statsåklagarkontor för sådana ärenden.
En nationell DNA-bank som ska underlätta sökandet efter alla de offer för Franco-fascismen som fortfarande ligger oidentifierade i massgravar runtom i Spanien
Alla politiska domar från Franco-diktaturen förklaras olagliga, exempelvis avrättningen av Kataloniens regionpresident Lluís Company.
Barn och barnbarn till spanjorer som tvingades i exil under Franco-perioden kan ansöka om spanskt medborgarskap.
Efterlevande till spanienfrivilliga, som har ”arbetat kontinuerligt för att sprida minnet av deras förfäder och försvaret av demokratin i Spanien” kan ansöka om spanskt medborgarskap utan att behöva säga upp sitt nuvarande medborgarskap.
Den spanske skulptören Baltasar Lobo stred mot Francofascismen under spanska inbördeskriget. 1939 gick han i landsflykt till Paris. Efter andra världskrigets slut blev han vän med den svenska skulptören Liss Eriksson och spanienfrivillige Conny Andersson. Baltasar Lobo var på plats 1977 när Liss Erikssons monument La Mano, till minne av de svenska spanienfrivilliga, invigdes på Katarinavägen i Stockhoplm.
Lördag 18 juni invigdes Baltasar Lobos skulptur Torse penché sur le side (1970) i Marabou-parken i Sundbyberg.
Tisdag 3 maj anordnade Spaniens ambassad i Sverige ett lyckat evenemang på Cervantes-institutet i Stockholm om de svenska frivilliga i spanska inbördeskriget. Före och efter evenemanget kunde besökarna ta del av en foto- och affischutställning. Mötet inleddes av ambassadör Cristina Latorre Sanchoz samt Fernando Martinez Lopez, Spaniens statssekreterare för det demokratiska minnet. Under ledning av Juan Carlos Cruz Suáres, forskare och litteraturvetare på Stockholms universitet, hölls därefter ett panelsamtal. I panelen:
Kerstin Gustafsson-Figueroa, dotter till en spanienfrivillig, journalist och författare till ”Farsan, Spanien, kriget och jag”.
Kerstin Ekström, fotograf och författare till boken ”Överlevarna”
Folke Olsson, tidigare sekreterare för Svenska Spanienfrivilligas kamratförening
Patrik Helgeson, ordförande för Svenska Spanienfrivilligas Vänner.
På 1 maj samlades en stora skara på Masthuggstorget i Göteborg för att delta i den årliga hyllningen av de spanienfrivilliga. Med tal och musik hyllades de svenska frivilliga i spanska inbördeskriget i kampen mot Franco-fascismen. Jan Hammarlund spelade musik och Spaniens konsulat i Göteborg skickade blommor som lades vid minnesmonumentet.
Årets samling på 1 maj till minne av de spanienfrivilliga vid La Mano-monumentet i Stockholm blev den största någonsin. Med tal och musik hyllades de svenska frivilliga i spanska inbördeskriget i kampen mot Franco-fascismen. Arbetarrörelsens fackliga och politiska organisationer var på plats med fanor. Spanska ambassaden lade blommor vid monumentet.
Jenny Wrangborg läser en av många dikter som skrevs i den svenska fackföreningspressen under spanska inbördeskriget. Jenny läser också sin dikt Lär dig att sjunga tillsammans med andra innan sången förbjuds. I samarbete med ABF Göteborg.
När det spanska inbördeskriget bröt ut var Marina Ginestà 17 år gammal. Som organiserad kommunist hade hon tidigare varit med om att förbereda den spanska republikens Folkolympiad, som anordnades som ett alternativ till Berlinolympiaden i Nazi-Tyskland. Olympiaden fick avbrytas när kriget bröt ut och istället anslöt hon sig till fronten som reporter. Det ikoniska fotot togs 21 juli från terrassen på Hotel Colón i Barcelona. Det var första och sista gången hon själv bar gevär."Det är ett bra foto. Det speglar känslan vi hade just då. Socialismen hade kommit, hotellgästerna hade lämnat. Det var eufori."Marina Ginestà skadades under inbördeskrigets slutskede och evakuerades till Montpellier i Frankrike. För att undkomma nazisternas ockupation tvingades hon senare att fly till Dominikanska republiken och därefter till Venezuela. "Jag trodde att om vi gjorde motstånd skulle vi vinna. Vi hade en känsla av att förnuftet var med oss och att vi skulle sluta vinna kriget, vi trodde aldrig att vi skulle avsluta våra liv utomlands"1952 gifte hon sig med en belgisk diplomat och kunde därefter återvända till Barcelona. Hon avslutade sitt 94-åriga liv i sitt födelseland Frankrike. ... See MoreSee Less
För 80 år sedan avrättades Manouchian-gruppen i Paris av Vichy-regimen. Det var en grupp av judiska, ungerska, spanska, armeniska och italienska flyktingar som kämpade i motståndsrörelsen mot nazi-ockupanter och franskfödda samarbetsmän. Kvarlevorna från ledaren för gruppen, den armeniske poeten och kommunisten Missak Manouchian, har nu flyttats till Panthéon i Paris. Vid kistan har även Celestino Alfonsos namn skrivits in på en plakett och han blir därmed den förste spanjoren som uppmärksammas på Panthéon. Alfonso var snickare och bodde i Paris när spanska inbördeskriget bröt ut men återvände för att kunna bekämpa Franco-fascismen. Han tjänstgjorde som kapten i Internationella brigaderna och efter kriget anslöt han sig till den franska motståndsrörelsen. Han deltog i flera uppmärksammade attentat med Manouchian-gruppen, bland annat avrättningen av SS-officeren Julius Ritter som ansvarade för deportering av fransmän till tvångsarbete i Nazityskland. ... See MoreSee Less
En ny tv-serie om spanska inbördeskriget och de spanienfrivilliga är planerad. "Villa paz" handlar om sjukvårdspersonal som reser till Spanien och omvandlar ett kungligt palats till ett fältsjukhus. Flera hundra antifascistiska sjuksköterskor och läkare reste till Spanien för att stödja den spanska republiken i kampen mot Francos fascister.Matthew Hastings (Handmaid's Tale) är producent och Irma Correa är manusförfattare. Hon har tidigare skrivit Netflix-serien Alba.- Att arbeta med det här projektet betyder mycket för mig, både professionellt och personligt. Att tala om de tusentals internationella frivilliga som kom för att kämpa mot fascismen under inbördeskriget i mitt land är en handling av poetisk rättvisa.(Foto: Orlando Gutiérrez) ... See MoreSee Less